Vart försvinner dagarna
Dagarna bara flyger iväg och man vet inte vad man gjort med dom.
Livet kretsar runt jobbet med. När man väl är ledig så tänker man på jobbet, pratar om jobbet eller drömmer om det. Som i söndags kväll när vi satt nere på Bykrogen och åt, 6 pers från jobbet. Vad pratade vi om!? JOBBET!
Man kommer aldrig ifrån det. Men nog om jobb nu...
Häromdagen fick jag världens flashback, och bara blev hur ledsen som helst. Satt och kollade på tv så var det LA inc och det var en som tatuerade sig som hade förlorat någon i familjen. Då kom jag att tänka på Kurt, och jag kunde inte sluta tänka på honom. Det är snart ett halvår sen han gick bort och jag saknar honom så sjukt jävla mycket.
Han var som en pappa för mig, då hade jag två pappor och nu har jag bara en. Jag ska i och för sig inte klaga för jag tycker synd om dom som inte har någon alls.
Men jag känner ändå en jättestor saknad efter honom, ett tomt hål i livet liksom.
För er som inte vet så är då Kurt mina halvsyskons pappa. Mamma och min pappa var bästa kompisar med Kurt, våra familjeband är starka och väldigt konstiga, men det går inte att förklaras här.
Skrev detta strax efter att han gick bort. Storasyster läste även upp det på begravningen.
Vila i frid Kurt Nyberg
08-08-12
Då, Nu och Föralltid kommer vi alla att ÄLSKA DIG!
Du var en underbar far, en underbar morfar, en underbar farfar, en underbar svärfar, en underbar vän, en underbar arbetskamrat
DU var helt enkelt underbar!
Du var den som alltid var lika glad
Du sa alltid "tänk positiv"
Du ställde ALLTID upp i alla väder och vilken tid som helst på dygnet
Om någon så skulle vara på andra sidan jorden och behövde komma hem så skulle du kommit och hämtat den personen eller hyrt ett privat flyg bara för att han/hon skulle komma hem. Du gjorde verkligen allt för alla!
Jag har känt dig sedan jag föddes och jag har träffat dig minst varje fredag i hela mitt liv
Du var "Fredags Kurt" och det kommer du fortfarande att vara trots att du inte finns med oss i liv.
Vi kommer föra fredags traditionen vidare det lovar jag
För alla vi vet att du inte vill att vi ska sörja hela livet, du vill att vi ska föra alla traditioner vidare även utan dig.
Det finns så mycket mer jag kan säga om dig men jag kan tyvärr inte skriva ner en hel bok om dig nu.
Vi tänker på dig!
See you in heaven!
sååååååååååååååååå fiiiiiiiiiiiiiiint :)
tack tack :)
Jag blev lika rörd nu att att läsa den som när marie-louise läste den högt på begravningen...ja det känns konstigt att han inte finns längre. Han var verkligen positiv i sitt tänkande!
Kram
/Linda
Jag kan inte fatta att han bara försvann.
Jag gråter nästan varje gång jag läser den.. :(
Kramar